Förintelsens Minnesdag

Får några tankar när jag tittar på SVT:s direktsändning från Stockholms synagoga och minnes ceremonin över förintelsen. 

En symbolisk bild av rang. Två F 15 Eagle från Israeli Air Force flyger i formation över ruinerna efter Auschwitch. Symboliken med Davidsstjärnan flygande som i triumf över nazisternas värsta dödsfabrik säger egentligen allt. 

Förintelsen... Måtte vi aldrig glömma detta svarta hål i europeisk historia... När jag gick i skolan tyckte jag att det tjatades för mycket om just förintelsen. Det vill säga, man pratade inte om andra folkmord begångna av bland annat kommunismen, av turkar (eller Ottomanska riket som det var på den tiden) m.m. Detta ledde till att det saknades balans i historiebeskrivning, något som jag tyckte behövdes eftersom vi på den tiden hade Warszawa pakten så nära inpå oss med ett Sovjet som gjort sig skyldigt till mycket i den vägen. 


Samtidigt behöver det tydligen undervisas om detta mer än någonsin, om så bara för att fästa uppmärksamheten på företeelsen. Vilka som gjort vad får komma i andra hand. Anledningen är att en del politiker öppet ifrågasätter att förintelsen någonsin skulle ha ägt rum och försöker istället framställa det som judisk propaganda. Irans president är den som hörs mest ifråga om det numera, senast slängde han ur sig något i den vägen i en intervju med mexikanska journalister i förra veckan. 


En sak är lite märklig med förintelsen och det är konsekvenserna av den. Det är lite tveksamt om Israel existerat som stat utan Förintelsen vilket väl torde vara det optimala nederlaget för nazismen. Man bygger till stora delar sin ideologi på hat mot en folkgrupp, försöker utrota denna med följa att den i förlängningen får ett eget land.
Man kan bara undra hur statsbildandet hade sett ut i det forna Sovjet om demokratin och yttrandefriheten fått fäste direkt efter kriget...


Obalansen mellan information om Förintelsen och andra folkmord verkar tyvärr dock bestå. Det är förstås en fördel för Israel och judarna som folkgrupp - och det unnar jag dem eftersom jag är för den judiska staten - men det tycks ske på bekostnad av andra folkgrupper, vilket förstås inte är bra. Vem känner till folkmordet på Armenier nuförtiden eller jakten på Kulaker under 20- och 30-talen? Det här är förstås inte bra. 
Jag är för att man fortsätter att informera om Förintelsen i samma omfattning som förut, tro inget annat, men jag förordar också att man i högre grad informerar om andra lika allvarliga brott. 


Det behövs också av en annan anledning och det är det ekonomiska läget både i Sverige och Europa just nu. När det är sämre tider brukar rasister och främlingsfientliga vädra morgonluft. Anledningen är enkel. Det är alltid lätt att utse en syndabock och vad är väl enklare än att hacka på våra nya svenskar eller varför inte judarna? Det senare är tydligen populärt i Malmö har jag förstått där antisemitismen än en gång visat sitt äckliga tryne. Det allmänna missnöjet i Tyskland under 20- och 30-talen som banade väg för nazismen och Förintelsen byggde också på den principen och utnyttjades cyniskt som ett medel för att störta världen i krig. 

Folk håller aldrig ihop så bra som när man har någon gemensam att tycka illa om. 


Jämför bara med vilket snack det är på en del arbetsplatser om allt ifrån enskilda kollegor till chefen. Går det tillräckligt långt och rasism, främlingsfientlighet och övriga antidemokratiska krafter får fäste, är steget inte långt till att man skyller våra invandrare för allt. 
Dessvärre glömmer vi också gärna att folk håller ihop minst lika bra när de har någon gemensam att tycka om - vilket tål att tänkas på. 


De bästa skydden vi har mot det här skräpet är förstås Demokrati, Åsikts-, Yttrande- och religions frihet. Det är därför viktigt att det fria ordet aldrig tystnar och att överlevande från dessa ohyggligheter blir hörda. 


Det är förstås också viktigt att komma ihåg Förintelsen av 6 miljoner judar under andra världskriget. Det är lätt att påstå att det aldrig får hända igen, men ändå har det gjord precis det vid flera tillfällen. Senast Europa besudlades med folkmord var under kriget på Balkan under 90--talet men vi har också sett prov på annat runt om i världen som Pol Potts kambodja och den etniska rensningen i Rwanda. 


Hur har det kunnat ske kan man undra? Jag vet förstås inte men det visar med all önskvärd tydlighet på hur viktigt det är att vi aldrig glömmer Förintelsen.